Uppfinning från sextiotalet

I Tyskland på sextiotalet uppfanns ett fordon som drevs med larvband och som spreds över världen som ett verktyg för att preparera skidbackar och skidspår. Sedan dess har pistmaskinen förfinats och förnyats men i stort sett så är den trogen sitt ursprung. Pistmaskin använder man för att få en jämn och smidig yta i skidbacken genom att fräsa hårdpackad snö och is som man tillsammans med övrig snö samlar ihop och fördelar jämnt över backen. Som skidåkare brukar det vara mycket populärt att åka direkt på morgonen då liftarna öppnar eftersom backen då är helt ny-preparerad och som lättast att åka i.

Nedför alla backar

En pistmaskin kör nedför alla backar och det kan kännas lite obehagligt att tänka på att sitta i en stor maskin som kör nedför en svart och brant backe. Men maskinen är anpassad för detta och olyckor händer i stort sett aldrig om inte något går mycket fel som till exempel ett snöskred. Pistmaskinen är både mycket tung och griper bra tag i snön med sitt larvband och har därmed ett fäste som varken skidor, snöskoter eller en vanlig personbil har. Att arbeta med att köra pistmaskin brukar därför vara ett mycket populärt arbete för de som vill åka skidor på dagarna och arbeta på kvällarna.  

Olika slags preparering

Det är skillnad på att preparera snö med pistmaskin beroende på vilken typ av skidåkning som ska utföras. I ett skidspår ska det helst inte vara så djupa spår som det kan vara i skidbacken, eftersom längdåkningskidorna används på ett annat sätt än slalomskidorna. Men det är även skillnad på hur man preparerar en skidbacke beroende på om den ska användas för nöjesåkning eller tävlingsåkning. Eftersom tävlingsåkarna är skickligare och man vill få ut så hög hastighet som möjligt så brukar man då bespruta backarna med vatten för att få en hårdare yta.